Alfred Nobel-dynamiten

Alfred Nobel och dynamit 

Inledning: 

I denna uppsats ska jag berätta om Alfred Nobel. Jag ska också berätta om dynamiten. 

Alfred Nobel: 

Alfred Nobel föddes i Stockholm men bodde i Ryssland för att hans pappa byggde broar där. Redan från unga år så fick Alfred Nobel extra lärare för att hans pappa tyckte att det var viktigt med en bra utbildning. Alfred var smart och han tyckte om att plugga. Han var även ofta sjuk och tyckte att det var lungt och skönt att studera hemma med sina privatlärare. Alfred ville bli författare men det ville inte hans pappa för att man fick inte så bra betalt. Hans pappa lät honom åka på olika resor till bland annat Sverige,Tyskland, Usa och Frankrike i två år för att lära sig mer om kemi. I paris så träffade Alfred 1850 en italiensk kemist som hette Ascanio Sobrero, som hade upptäckt nitroglycerin 3 år tidigare. Nitroglycerinet var ett opålitligt sprängämne, man visste inte när det skulle explodera. Alfred bestämde sig för att han skulle lösa detta problemet men ingen trodde honom. Han fortsatte att jobba med det i 15 år och bland annat så dog hans lillebror när dom jobbade med detta. Alfred Nobel byggde en fabrik i Vinterviken för att där var det jätte många som köpte sprängolja och för att det var känsligt för det fick inte skakas för mycket för då sprängdes de. Oljan blev populär och Alfred Noble hade köpare nästan över hela världen. 1865 så flyttade han till Tyskland och byggde en ny fabrik.  

Dynamit: 

I sina experiment så lyckades Alfred Nobel tillverka ett ämne som kallades sprängolja. När man satte till en tändare så hade den en otrolig sprängkraft. Men sprängoljan var ganska ofarlig om man inte hade en tändare i närheten. Fortfarande hände det många olyckor. Sen kom han på att ahn skulle blanda nitroglycerinet med sand, kiselguhr. Denna blandning blev en mjuk deg som man som man kunde få att explodera. Detta säkerhetskrut kallade han DYNAMIT. Alfred tillverkade två olika sorters dynamit den ena hade 75% nitroglycerin och 25% kiselguhr och den andra hade 64% nitroglycerin och 36% kiselguhr. Alfred gillade den andra bäst. För att den massan rullades in i hylsor som var gjorda av ett speciellt papper som hette karduspapper. Det blev patroner som man kunde sätta inte i borrhålen i berget. Alfred fick patent på sitt arbete år 1867. Dynamiten blev snabbt populär och hans företag växte snabbt och blev känt över hela världen.  

Avslutning: 

Under 1860-talet så byggde man mycket järnvägar i sverige. Det var ett mycket jobbigt arbete att bygga järnvägar för att dom gick i berg och andra hinder. Dynamiten användes till bl.a till att spränga tunnlar, borra i berg och bygga kanaler. Man kan säga att dynamiten har hjälpt till med att bygga upp vårt samhälle.  

Källor: 
Alfred Nobels liv och testamente av Anelie Bergqvist gjord 2001, Alino förlag.